togs det här kortet på gamla Moa som just kommit hem från veterinären efter att ha opererat bort en vårta på ögonlocket. Hon var då 15 år gammal och klarade operationen utan problem. Ett halvår efter i januari iår fick hon somna in så hon fattas oss och vi saknar henne och alla de andra vars aska nu finns i skogen i Fnagg. Jag minns när Moa blev skrämd av grannens i Fnagg fågelhund som jagade henne tills hon drog iväg rakt ut i Rämmasjön. Hon var halvvägs ute vid Storholmen när jag genom att skrika hit, fick henne att vända om. Alldeles inom räckhåll så vänder hon om och ska ut igen. Tur och lycka har cairnterriern ett kraftigt handtag bak, nämligen svansen som man vid åtskilliga incidenter använt som stoppsnöre. Tror att den har blivit framavlad för att kunna dra cairnarna baklänges ur gryt om det skulle behövas. I alla fall så fick jag tag i den i sista stund efter att ha klivit ut i vattnet några steg. För att hon inte skulle rymma igen så bar jag henne upp till stugan. Konstigt att man inte fick hjärtsnörp eller stroke redan då. Jag var inte arg på hunden utan stackars Palle som var på taket och lade plåt, fick en utskällning för att han inte kastade sig ner och simmade ut på stört när jag skrek: Palle
Palle hon drunknar ta ut båten. Jag trodde inte att hon skulle orka tillbaka, men hon var ju ung då så det gjorde hon, men arg var jag ändå som vanligt. Stackars Palle!
Hälsningar...ing
