Här är det minus tjugo grader idag. Vi skulle egentligen trimmat Flisan och Kajsa idag, men vi insåg att det var dumt att ta av vinterpälsen nu när det är sååå kallt. Om en vecka hoppas jag att det blivit lite varmare. Kajsa ligger i hallen och knaprar på ett ben och verkar belåten med beslutet.
Häromdagen blev jag fullt på det klara med vem som betyder mest för Kajsa. Hussen kom hem i flygande fläng, släppte ut hunden efter vederbörlig hälsningsceremoni. Sen gick han ut genom andra dörren för att inte återvända förrän efter ett par tre timmar. När Kajsa kom in blev hon ledsen o satte sig i hallen och strax efter ljöd det en sorgesam melodi som verkligen kom från djupet av en liten hund. Jag gick ut i hallen o pratade med henne ifall att hon missat att matte var hemma. Det blev tyst ett par minuter men sen kom det igen, den sorgsna melodin. Hon rörde sig inte från sin plats förrän hussen sent omsider kom hem igen. Då blev det dansa av. Lite avundsjuk blir jag allt, men jag får väl svälja förtreten och tänka positivt. Hussen har väl gjort sig förtjänt av tillgivenheten.
Vi hörs-...ing
