Foto lånat av kusin Eva Sahlqvist.
Inatt drömde jag att vi, Ingela, Palle och jag höll på att lämna allt som vi ägde o hade för att flytta till nånstans som jag inte vet riktigt var det var, mest som ett ingentstans. Jag gick runt i vårt hus som inte var vårt hus, utan ett som ligger i Västäng bredvid vägen till Evertsberg och kollade i lådor o skåp för att se vad som skulle med fast inget skulle med inte ens en säkerhetsnål som låg i en byrålåda. Nej det enda var bilen förstås som vi skulle resa med. Tiden var nästan slut för oss så det var bråttom att komma iväg. Känslan var nog mest lättnad fast även brådska. Vovvarna fanns inte med i drömmen, de som alltid är med i mina drömmar som ett orosmoment, både levande o döda. Men usch så ruskigt det verkar när man läser det så här, fast det kändes skönt att lämna hus o prylar för nåt spännande o okänt.
Imorgon ska jag ta mig mod till att köra upp till min syster i Blyberg för att äta surströmming. Det finns väl ingen bättre anledning till att morska upp sig o göra nånting på egen hand.
Idag har det varit trist väder som vanligt och fönsterputsaren har varit här. Inget upphetsande har det varit alls. Kajsa o jag har varit två trista gamla antikviteter, inte nog gamla för att vara värdefulla men vi duger ändå.
Tjenixen...ing
