Nu är ett par pallkragar för potatisodlingen införskaffade. Vad vi lärt oss av tidigare misstag så ska vi inte gödsla den här gången. När vi flyttade hit på Lievägen så fanns det ett igenvuxet trädgårdsland som vi skulle så igen till gräsmatta. Efter att ha läst diverse tips och råd o rön så skulle vi odla potatis först ett år, det skulle vara jättebra av nån anledning. Sagt o gjort så rensades luckrades och gödslades det på denna ruta av tomten. För säkerhets skull så ströddes det ett lager blåkorn när potatisarna var i jorden och regn var att vänta. Yippiii vilken skörd det skulle bli! Blasten var "manshög" och frodig. Vi hade väl aldrig sett nåt liknande förut. Äntligen blev det dags att gräva upp de första stånden. Ooops ingen potatis på blasten som drogs upp. Ja de fanns säker längre ned i marken, men icke sa Nicke. Allt var bara ögonfröjd ovan jord och inte ett skvatt under. Övergödning! förstod vi sen när många andra berättade att de gjort samma misstag.
Här har det varit ömsom vitt ömsom grönt. Det är inget kul att dra upp persiennerna och se ett helt nytt täcke av snö. Just som man vant sig vid tanken på vår så blir man knuffad tillbaka igen i vinteridet. Nåväl vi ser fram emot valborgsmäss och en tur med husbilen. Vart som helst utom hörhåll för smällare o raketer, vilket väder det än vara må.
På åsen kläcks det för fullt under hönor och i kläckmaskiner. Små söta dunbollar som är såå söta. Tyvärr så överlever inte alla och ungefär 50% är tuppar så det behövs en massa för att få fram några få.
Hejsvejs...ing
