Kajsa fortsätter att ladda...

inför operationen på tisdag.

I morse lämnade min enda syster och hennes inte längre så motspänstige medresenär in Flisan på vårt hundpang, för att resa till USA. Sara deras äldsta barnbarn är där som utbytesstudent i Robinson Illinois. Min kära syster måste ha ramlat av från nån resande-vagn en gång i tiden. Det var resandecamp varje år på parkeringen till folkets park i Älvdalen. Oj vad det var spännande med dessa främmande fåglar på "våra" marker. Skallet gick snabbt som attan när de hade slagit läger och uthus o bodar låstes extra noga de perioderna. Vi barn fick höra att handlarna på byn fick kolla extra noga under tiden de var där, för mycket fick plats i de stora vida kjolarna. De var ju väldigt vackra Ja vad skulle man tro som liten när de vuxna reagerade som de gjorde. Fördomar odlades i små själar. Den fördomen sitter fortfarande kvar i min får jag lov att erkänna. Förlåt min fördomsfulla själ!
Nu sitter Palle o pratar med Björn i Småland och strax ska vi äta älgbiff med ugnsstekt klyftpotatis.
Må så gott! i hörs...ing

Sötnosar...

Strålande sol idag söndag. Nu ligger det bara spridda snöfläckar kvar på skuggsidan.
Igår blev det en rundtur upp till Västäng och Blyberg. I Västäng träffade vi Karin och Björn som återkommit från äventyret på spanska solkusten. De såg ut som vanligt så det har nog inte varit så svårt att hamna i den bistra vårvintern här uppe. Våren tog de med sig hem hit för den är väldigt tidig. Till och med en äkta jordbävning fick de uppleva innan hemresan. Sedan träffade vi Syster som packar för två veckor i USA och funderar på ytterligare resor i framtiden.
Daniel har tillbringat natten med sina bonusbrorsor och deras mamma. Bara för skojs skull. Återigen vilken välsignelse det är med Johan o familjen hans för både Ingela och Daniel.
Ett till vårtecken kom dimpandes ner i brevlådan i fredags- deklarationsblanketten-. Jag tyckte det var nyss som vi skickade iväg den förra. Puh så drygt! Lite lättare är det förståss att kunna deklarera på nätet (fast det blir förvisso inget billigare).

Masskorsband...?

Nu har Kajsa också pajat ett korsband och ska opereras för det i början av april. För ett tag sen så blev det likadant för systers Flisan. Virus? Hon har visst haft det på g ett tag sa vetridoktorn och nu i halkan som var för några veckor sen så gick det av helt. Ja det var skönt att få veta och att det går att reparera. Veterinären var en riktig hundälskare. Han hamnade på golvet först. Pussandes på Kajsa som vände upp magen genast eftersom han verkade ha tid med lite kliande. Fast när man kom upp på bordet så förstod hon vad han var för nåt. Sen ville hon inte "prata" med honom mera. Fotot ovan visar hur hon ska tillbringa väntetiden fram till operationen.
Nu verkar våren ha bestämt sig för att göra ett försök, men man ska inte underskatta kung Bore som lurar runt knuten. Hoppas hoppas att han drar sig norrut eftersom. I lådan utanför altanen sticker det upp små öron från tulpanbladen redan. Rådjuren har inte upptäckt det ännu. Undrar om vi ska fixa en upphöjd bänk för att sätta några potatisar. Det skulle vara gott till hösten, men ännu är det alldeles för tidigt att tänka på det.
Hejsvejs...ing

Redan lördag igen...

Danne med Appenzellerkycklingar. Kolla "tuppkammarna"



Onsdag kväll kom de hem från Danmark guben och Jean. Tänk vad en liten oljeläcka kan ställa till med. Nåväl bättre sent än aldrig som man säger.
Idag så ska vi tillaga lammstek på bakbenet vad det nu heter. Har inhandlat färsk rosmarin och mycket vitlök. Min modiga syster och Sven ska komma hit fast hon egentligen inte tycker om att äta får/lamm. Vi ska tillaga den på Norskt vis på låg värme och lång tid i ugnen. Det trendiga är numera att allt kött ska vara rosa, men det blir mindre ullsmak om det är välstekt. Det ska smälta i munnen och till blir det potatisgratäng och sallad med oliver. Håll tummarna för att allt går som det är tänkt!
På åsen är det inte så bra med dotra. Svår värk och kraftlös och väldigt ledsen. Undrar om det är vårdnadsprocessen som kommer efter nu. Tur att det är dags för solens återkomst nu. Solen är sååå bra för sorgsna själar.

Kram på Er...ing

Flyg går fort...

men det tar en jäkla tid brukar guben säga. Och gissa om han har rätt. I måndags så drog han och Jean Martell iväg med Beechen till Danmark p g a en pytteliten oljeläcka som skulle fixas där och de har inte kommit hem än. Igår kväll först så upptäcktes var oljan kom ifrån så vi får hoppas att det går att fixa under dagen idag. Själv så ska jag till frissan och njuta. Sen får vi väl se vad resten av dan har att bjuda på. Antagligen inget som vanligt. Det skulle behövas en husbilstur på några dagar tror jag eller en hundvalp. Allt roligt börjar på hu...tydligen. Min lilla hund har haltat ett tag nu så tid är beställd på Falu djursjukhus den 21 mars. Vi försöker att banta ner henne lite långsamt för att underlätta för lederna. Hon fyllde sjuttio år den sjunde mars så det kan ju vara förslitningsskada eller artros. Hursomhelst så skulle det vara bra att få veta eftersom förra gången som hon haltade så röntgades hennes höfter och det visade inget och det är alltid så trist med ett jaha som svar på prover bättre med aha.
Ha en bra dag...ing

Hu vad dagarna går fort.

Man får inte vara dum...

Tyckte att det var nyss som jag skrev här i bloggen, men det verkar vara 4 dagar sen. Vi har hunnit åka till Valbo med syster och Sven för att köpa skåp på Ikea. Längtar så tills det kommer igång i Borlänge. Det är ryktesvis en mycket äldre man som stoppat alltihop eftersom han tycker att Ikea har fått köpa tomten för billigt. Undrar om han har ett förflutet i möbelhandlarbranschen eller kanske hans släktingar. Det vore ett stort lyft för handeln i Borlänge tror jag. Även de andra affärerna får väl vara med och dela på kunderna.
Nu har vi snötäckt igen. Våren var bara fram så vi kunde sniffa lite på den. Vi VILL INTE ha snöfall efter Vasaloppet! Det är då det ska bli varmt och droppa från taken.
Idag ska vi få låna Danne efter skolan några timmar. Det var ett tag sen jag träffade honom nu. Modern är på vift idag nån stans i Borlängetrakten. Johan hade jobbärende ner dit och Ingela har en kompis där så hon passade på att lifta med. Antar att det är nån med höns!
hej då...ing

Vasaloppet...

Nu har vi som vanligt bevistat slutspurten vid Vasaloppsmålet. Den här gången var det en riktig höjdare. Vi blev visade till en ramp för rullstolar ca 20 m från målet, nåt som vi inte ens visste fanns. Två funktionärer visade oss dit och sen hade vi världens utsikt över upploppet. Palle tog ovanstående foto med mobilen. Vädret är underbart idag. En sån här riktig Vasaloppsöndag från förr i tiden. Det kändes som en riktig folkfest med hög stämning o glädje. Grattis Jörgen Brink som segrade i fädrens spår för tredje året i rad, trots hans höga ålder ;) 37 år.
Nu puttrar det lammkött i ugnen som ska avnjutas med potatis o god sås. Jag har hittat ett vin som är perfekt till lamm som heter i fri översättning "Martinas hjärta" och som tur är så finns det en sån flaska kvar i vinstället. Ibland känns det lite lättare att leva och idag är det en sån dag. Kanske beror det på solen som värmer gamla ben och gläder våra själar, vad vet jag- spelar roll -. Hoppas att det är likadant för Er.
Kram ...ing

Gamla minnen....

Den här "sköterskan" har inget samband med historien.


är inte alltid roliga.
Några år efter stroken så fick jag nåt i högra bröstet som ömmade. Det kändes som en liten vindruva, och dagen när vi skulle åka in för att undersöka saken närmare , så var jag ganska så orolig p g a storleken på knölen. Jag duschade som jag alltid gör innan läkarbesök. Väl inne på röntgen fick jag hjälp av en liten smal mörkhårig sköterska. Jag tänkte för mig själv att hon var lik min vän Majlis så det kändes bra. Efter ett otal tagningar och omtagningar så såg hon inte så glad ut längre. Med jämna mellanrum så gick hon ut med plåtarna och pratade antagligen med en kvinnlig rtgläkare som när hon kom in till mig sa redan på långt håll. Ja vi vet inte vad det här är men det är ingen vanlig bröstcancer i alla fall. Men Du måste verkligen hålla dig ren! Jag blev så paff att jag sa inte ett ljud. Jag var ju livrädd redan efter alla bilder och ingen som sa nåt. Man kanske svettas efter en timme i "kläm" plus att man vet att en sån stor bröstcancerknöl antagligen redan spridit sig. Kanske det hjälper att tvätta sig? Hon klämde i en gång till med hålla dig ren innan hon försvann ut genom dörren. Have mercy! Extra jobbigt var det ju också att röra sig. Ja sen blev det ett prov taget direkt ur bröstet. En lång väntan blev det på det brevet. Jag minns att när det kom så var min goda vän Karin här och fick dela lättnad o glädje med mig o Palle. Det var en böld som sedan släppte ur sitt innehåll genom hålet efter provtagningen ett par dar efter vi fått brevet.
I alla fall så minns jag orden varje gång jag duschar och blir ledsen fortfarande. Så dumt! De båda andra madamerna har nog glömt en rädd gammal tant för länge sen.
Gnäll gnäll...ing